Regeringens nya spellag – 3 alternativ som kan ändra allt för spelmarknaden

Omstridd spellag kan få en ny grundprincip redan nästa år. Regeringen utreder tre alternativa modeller för licenssystemet, samtidigt som kanaliseringsgraden sjunkit till 77 procent enligt Spelinspektionens kartläggning 2023. En förändring skulle påverka både operatörernas villkor och konsumentskyddet i grunden.

Därför överväger regeringen att byta grundprincip – från licens till tillstånd eller statligt monopol

Den svenska spellagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2019 genom Spellagen (SFS 2018:1138), bygger på ett licenssystem där privata aktörer kan ansöka om tillstånd mot att de uppfyller stränga krav på konsumentskydd och ansvarsfullt spelande. Men efter fem år visar utvärderingar att systemet inte fungerar som avsett. Kanaliseringsgraden – andelen spel som sker hos licensierade aktörer – har legat still eller sjunkit, samtidigt som antalet olicensierade sajter ökar. Detta har fått regeringen att tillsätta en särskild utredning som ska presentera förslag senast den 31 maj 2025.

Enligt utredningsdirektivet från Finansdepartementet (2023:132) ska utredaren analysera om en övergång till ett renodlat tillståndssystem (liknande det som gäller för alkoholservering) eller ett återinfört statligt monopol skulle kunna öka kontrollen över spelmarknaden. Ett tredje alternativ är att behålla nuvarande licensmodell men skärpa tillsynen och kraven på operatörerna. Enligt uppgifter till tidningen Dagens Industri i mars 2024 lutar regeringen åt att förorda en kombination av licens och tillstånd, där bland annat marknadsföringsreglerna blir striktare.

Tre scenarier – så skulle en förändrad grundprincip påverka spelare och operatörer

De tre modellerna skiljer sig åt i graden av statlig kontroll och marknadsöppenhet. Varje alternativ har olika konsekvenser för konsumentskydd, konkurrens och statens intäkter. Spelinspektionen har i sitt remissyttrande från november 2023 varnat för att ett återinfört monopol skulle kunna driva fler spelare till olicensierade sajter, medan ett tillståndssystem riskerar att bli administrativt tungrott.

En oberoende rapport från EU-domstolens dom (C‑316/20) från december 2022 slår fast att medlemsstater har rätt att införa monopol inom spel om det motiveras av folkhälsoskäl. Detta öppnar för en svensk återreglering, men kräver att bevisbördan för att monopolet är proportionerligt uppfylls. Regeringens utredare ska därför också analysera om ett monopol skulle strida mot EU:s tjänstedirektiv.

Kanaliseringsgraden sjunker – särskilt bland unga män

En av de mest alarmerande signalerna för lagstiftarna är att den svenska licensmodellen inte lyckats hålla kanaliseringsgraden uppe. Enligt Spelinspektionens senaste kartläggning från 2023 spelade 23 procent av alla spelare på olicensierade sajter, vilket är en ökning från 19 procent 2022. Bland män i åldern 18–29 år är siffran hela 34 procent. Det innebär att över 200 000 svenskar i praktiken står utanför det svenska konsumentskyddet, med risk för obegränsade insättningar och bristande ansvarsåtgärder.

Samtidigt visar data från Spelpaus.se att antalet registrerade spelare som valt att stänga av sig från allt licensierat spel i Sverige uppgick till drygt 100 000 i slutet av 2024. Av dessa uppges cirka 12 procent ha fortsatt att spela på olicensierade sajter, enligt en undersökning från Novus på uppdrag av Spelinspektionen. Detta pekar på att avstängningssystemet, som är en bärande del av den nuvarande spellagen, har en läckageeffekt som måste åtgärdas för att fungera fullt ut.

• Andel spel på olicensierade sajter: 23 % (2023) jämfört med 19 % (2022)
• Högst andel olicensierat spel: män 18–29 år (34 %)
• Antal personer i Spelpaus: över 100 000 (dec 2024)
• Av dessa uppges 12 % ha spelat vidare på olicensierade sajter

Regeringens utredning ska därför särskilt fokusera på hur Spelpaus kan göras mer effektivt, exempelvis genom att införa en skyldighet för betalningsförmedlare att stoppa transaktioner till olicensierade aktörer. En sådan modell används redan i Norge och har enligt norska Lotteritilsynet minskat utbetalningarna till illegala sajter med 40 procent.

Tillsynen skärps – nya sanktioner och ökad kontroll av marknadsföring

Redan innan en ny grundprincip är på plats har regeringen och Spelinspektionen skärpt tillsynen av licensierade operatörer. Under 2024 utfärdade Spelinspektionen rekordhöga sanktionsavgifter på totalt 320 miljoner kronor, enligt myndighetens årsredovisning. De vanligaste överträdelserna gäller bristande kundkännedom, aggressiv marknadsföring och otillåten bonus. Flera stora aktörer som LeoVegas, Betsson och Kindred har fått böter i miljonklassen.

Enligt ett förslag från utredningen, som läckte till SVT i februari 2025, vill regeringen införa ett förbud mot så kallad ”välkomstbonus” och begränsa antalet reklamutskick per vecka. Operatörer som bryter mot reglerna skulle kunna få sina licenser tillfälligt indragna i upp till sex månader. Samtidigt föreslås att olicensierade aktörer ska kunna svartlistas och att internetleverantörer ska åläggas att blockera deras sajter. Förslaget väntas bli klart för remissrunda i juni 2025.

Vid spelproblem finns alltid Stödlinjen tillgänglig på 020-81 91 00, och spelare som känner att de förlorar kontrollen rekommenderas att registrera sig på Spelpaus.se för att stänga av sig från allt licensierat spel i Sverige.

Källor

• Spelinspektionen – Kartläggning av den svenska spelmarknaden 2023
• Spellagen (SFS 2018:1138) – Riksdagen
• EU-domstolens dom C‑316/20 av den 21 december 2022
• Stödlinjen – Gratis telefonrådgivning 020-81 91 00
• Spelpaus.se – Spelinspektionens avstängningssystem
• Kommittédirektiv Dir. 2023:132 – Översyn av spellagstiftningen
• utländskacasino.se — löpande sammanställning av reglering och tillsyn på den svenska marknaden.